måndag 22 februari 2010

Peter Pan tar denna bloggens oskuld.

Här sitter jag, klockan är snart ett, och i en sackosäck på andra sidan rummet sitter Linds.
Jag tröttnade på min gamla blogg, mitt gamla liv, mitt gamla pladder.
Fast sådan är jag, törstar alltid efter förändring.
Har varit här hos mina kusiner i skogen sedan i söndags, mysigt värre.
Jag har världens bästa kusiner och världens bästa faster och världens bästa flickvän att dela dom med.
Men jag saknar min katt Hurricane så galet mycket, mammas lilla bebis är ensam hemma!
Förhoppningsvis gör hon sig av med sin överskottsenergi när vi är borta så att vi kan få sova i alla fall EN lugn natt när vi kommer hem.
Som det är nu så ränner hon runt i lägenheten hela nätterna och klättrar i persiennerna, klöser på tapeterna och trampar på oss när vi sover.
Inte en enda lugn stund!
(Förutom någon timme då och då emellan kattdamputbrotten)
På dagarna sover hon som en stock dock, rätt irriterande.
Jag önskar att hon bara kunde sova på nätterna och vara mysig på dagarna.
Det vore min drömkatt det!
Dessutom har hon löpt den senaste veckan och det är rena helvetet när hon springer runt med rumpan i vädret och jamar som besatt efter en knullkompis.
Nä, jag hoppas verkligen hon är lugn imorgon.
Hurricane, JAG ÄLSKAR DIG, trots allt.

Nu är det sovdags för mig, bäst att passa på när man sover borta.
Resten av familjen Ericsson-Fridolfsson sover redan (och snarkar).
Linds, du läser ju vad jag skriver nu, kom och pussa på mig! Eheh.
Nu fick jag en puss!
Godnatt och sov gott, fjantarslen.